måndag 27 februari 2012

Gisle Surssons saga

Gisle Surssons saga
Källa

Vårsol men vinterkyla i luften. Promenerar med dammiga vinterkängor över torr (!), grusig asfalt och längtar efter värme, tunna strumpbyxor, fräknar och vårskor.

Tillbringar kvällen med Gisle Surssons saga, en historia med rötter i Island. Sagan skildrar två familjer, deras relationer till varandra och ämnen som hämd, våld och öde. Den okände upphovsmannen har med mycket av allt - namn, flykt och död i mängder. Gisle Surssons saga är en drygt 100 sidor omtumlande berättelse som ger läsaren en tidsresa till 900-talet.

söndag 26 februari 2012

Livet på Scotland Street 44

Livet på Scotland Street 44
Källa
Söndagar har en tendens att bli nytto-dagar. Lindrar det dåliga samvetet av för lite plugg med tvättstuga och städning. Dessutom läser jag äntligen ut pocketen som värmt sängbordet den senaste veckan.

Livet på Scotland Street 44 är början på en ny serie av Alexander McCall Smith, tidigare känd för böckerna om damernas detektivbyrå. I inledningen till serien som skildrar livet bland Edinburghs gator får vi lära känna Pat som tar ett sabbatsår från universitetet. När hon blir inneboende hos den fåfänga Bruce blir hon snart bekant med kvarterets färgstarka personligheter.

Tyvärr blir jag besviken. I vanliga fall tycker jag om böcker som ger djupdykningar i vanliga människors liv. Dessvärre får jag aldrig någon känsla för karaktärerna som slängs ut och in ur berättelsen. Personerna känns platta och när boken är slut är jag inte ett dugg nyfiken på fortsättningen. Livet på Scotland Street 44 fungerar helt okej som tidsfördriv, men inte mer. Tillsamans är man mindre ensam och Igelkottens elegans är böcker på samma tema som jag däremot varmt rekommenderar.


onsdag 22 februari 2012

Antiken

             
Sapfo - Källa

Den här veckan är det jag, Homeros, Sapfo, Sofokles och Vergilius. Gammalt och tungt. Eller? Delar ur Homeros Odysséen är lästa. Trots att verket platsar bland den äldsta bevarade grekiska litteraturen är texten förvånansvärt lättläst. Språket är vackert och historien är spännande. När det kommer till Sapfo är jag positivt inställd redan från början, mest för att hon som kvinna är en frisk fläkt bland antikens gubbar. Dikterna i sig lämnar inget att önska. Lyriken är vacker, full av längtan, begär och kärlek. Att den i många fall även ger uttryck för kvinnlig homosexualitet gör att texterna  känns yngre än vad de är. Sapfo är en poet värd att läsas.

Ur Kung Oidipus - Källa

Sofokles då? Läsningen utgörs av tragedin Kung Oidipus. Det är ett gripande drama om Oidipus som omedvetet dödar sin egen far och lever i ett förhållande med sin mor. Den ende som jag inte kommer överens med är Vergilius, författaren till nationaleposet Aeneiden. Trots att jag är en relativt van läsare av äldre texter känns språket fruktansvärt tungt. Så tungt att jag knappt lyckas få något sammanhang i berättelsen över huvudtaget. Det stör mig att jag inte få något grepp om den här texten. Så fort jag får tid över kommer jag göra nya försök att knäcka koden i Aeneiden.

måndag 20 februari 2012

Gustavs grabb

Källa

Måndag. Jag inbillar mig att det är vår i luften. Lättad över att lämna terminens första delkurs bakom mig tar jag tunnelbanan in mot nya uppgifter, böcker och diskussioner. Sent seminarium = förmiddag med lästid. Äntligen får jag den där halvtimmen över för att läsa ut Gustavs grabb av Leif GW Persson.

Man kan undra vad en 20-åring ser i en självbiografi av Leif GW Persson, en 60+ man som på tisdagar skymtar förbi i TV för att prata om brott. Mycket. Gustavs grabb är mer än ytterligare en kändisbiografi som i första hand säljer upplagor tack vare ansiktet på framsidan, där innehållet är sekundärt. Persson är en duktig författare som genom sin bok inte bara skildrar sin egen uppväxt utan dessutom ger en god dos samtidshistoria, humor och allvar.

tisdag 14 februari 2012

...


Tillbringar alla hjärtans dag i soffan med Leif GW Persson, tentapill och tydning av röriga litteraturlistor inför nästa delkurs. Det är alltid ett litet projekt i sig att få tag på alla böcker. Muntrar upp mig själv med en bokbeställning och känner mig himla nöjd med tanke på att klassiker i pocketform är så billiga (alltid fint när det känns som att man tjänar något på att handla).

fredag 10 februari 2012

Lila hibiskus


Källa
Vaknar upp till ett frostvitt landskap och ägnar större delen av dagen till terminens första hemtenta. Kopplar bort tankarna i korta pauser med Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie. Sidorna rinner iväg och plötsligt har jag ytterligare en bra bok bakom mig.

Boken handlar om hur tonårsflickan Kambili och hennes familj lever under den djupt religiösa fadern Eugene. Utåt sett är han som en god man som skänker pengar till välgörenhet och motarbetar korruption och förtryck i landet. Hemma misshandlar han sin fru och sina barn. Det är en bok om synd och ondska, men också om kärlek och hopp.

En del böcker om trasiga familjer har en tendens att vältra sig i elände och väcka mer avsmak än medlidande. Så är inte fallet med Lila hibiskus. En intressant, gripande och fin historia som lämnar efter sig ett varmt hjärta .

onsdag 8 februari 2012

I väntan på Godot

Källa
Det är motigt idag. Jag fryser för tjugoelfte dagen i rad, lever insvept i en filt som släpar i golvet när jag förflyttar mig. Försöker värma mig med sötsliskigt bärte som hamnar på aldrig-köpa-igen-listan. Idag är planen att jag ska sätta mig in i tankar om världslitteratur, nationallitteratur och den litterära kanon, komprimerade i torra kursböcker som gör allt annat än att läsa sig själva. Det går sådär.

Så läser jag I väntan på Godot av Samuel Beckett och plötsligt känns allt lite bättre. Teaterpjäsen handlar om två män, Vladimir och Estragon, som genom båda akterna väntar på en man vid namn Godot. Det händer inte så mycket, och det är just det som är poängen. Sida efter sida med absurdism och dialoger som aldrig leder någon vart i det meningslösa livet. Deprimerande och småtråkigt, men framför allt skönt. Allt behöver inte fyllas med betydelse och överanalyseras, låt I väntan på Godot vara just meningslös.

måndag 6 februari 2012

Mrs. Dalloway

Mrs Dalloway
Källa
Att det blir mycket klassiker när man läser litteraturvetenskap faller sig ganska naturligt.  Mrs. Dalloway står på schemat, skriven av Virgina Woolf.

Berättelsen utspelar sig 20-talets London under en tid som fortfarande är starkt präglad av första världskriget. Under ett dygn får läsaren följa Mrs. Dalloway och hennes spridda bekantskapskrets genom möten, minnen och tankar.

Min spontana känsla när jag läser ut boken är att vi behöver mer tid, Mrs. Dalloway och jag. Det är en intressant bok som tar upp allt ifrån psykisk ohälsa till homosexualitet och kvinnans roll i mellankrigstidens hem. Genom inre monologer kommer man nära de olika karaktärerna och även tiden de lever i. Woolfs berättarteknik kräver lite mer av läsaren - tiden ändras från nutid till dåtid, inre monologer byts mot yttre monologer och karaktären i berättelsens centrum skiftar från ett ögonblick till ett annat. Mrs. Dalloway är en bra bok som kräver sin läsares fulla uppmärksamhet.

onsdag 1 februari 2012

Fettpärlan, Damen med hunden


Fettpärlan (e-bok)
Källa
Damen med hunden (e-bok)
Källa

Trött i huvudet efter en dag i läsfotöljen med kursböcker, noveller och dikter. Produktivt. Fettpärlan är Maupassants starka debut som utspelar sig efter det fransk-preussiska kriget. När några borgare tvingas lämna staden tillsammans med den prostituerade Fettpärlan blir plötsligt deras mindre sympatiska sidor mycket tydliga. Ett par sidor in i novellen är jag fast och får så mycket känslor för karaktärerna, positiva som negativa.

Anton Tjechovs Damen med hunden har jag lite svårare för. På en resa träffas två främmande människor, båda fångna i olyckliga äktenskap. Det dröjer inte länge innan de fattar tycke för varandra och inleder ett förhållande. Novellen känns trögstartad och karaktärerna upplever jag som ganska ointressanta. Hur det går för paret och deras kärlek lyckas jag aldrig bli riktigt engagerad i.

I grunden är jag inget fan av e-böcker (än), men just ikväll är jag beredd att utnämna det till världens bästa uppfinning. Så himla smidigt att låna hem noveller från biblioteket direkt ner i datorn när man är ute i sista sekunden.

Fantomerna

Källa
Januari tackar för sig och månadens sista bok blir Fantomerna, skriven av en då 23-årig Klas Östergren.
Bokens baksida berättar om huvudpersonen som flyttar till Frankrike för att bearbeta minnena av de två personer som präglat hans uppväxt i 60-talets Stockholm - tonårsförälskelsen Sandi och fadern.

Efter en månad med flera tunga böcker bakom mig känns konceptet perfekt. Till en början. Östergren omskrivs som en av Sveriges främsta författare men nej - Fantomerna visar sig snart vara fel för mig. Upplägget känns hackigt, episoderna och karaktärerna har svårt att fånga mitt intresse. Korta stunder rycks jag med av den intensiva tonårsförälskelsen men det är allt.